Gott Nytt År

Ja nu kan vi snart lägga 2022 bakom oss och ska jag vara helt uppriktig så tycker jag att det, ur flera aspekter, varit ett riktigt skitår. Kriget i Ukraina är det som jag tycker är värst, men också att så många hamnat i ekonomiska bekymmer med de höga matpriserna, skenande el-kostnader och annat elände. Många lider just nu och jag känner verkligen för dem som har det svårt. Så till en grad att jag nästan skäms över att jag inte känner mig särdeles drabbad. Och värre tider väntar, enligt finansexperterna, så troligen kommer även jag påverkas, men jag vet att jag kommer klara mig och jag känner mig inte så otrygg som jag gjorde förr, när min ekonomi var i botten och jag knappt visste hur jag skulle ställa mat på bordet?
Att ta universitetsexamen på gamla dagar (jag var 40 när jag tog examen) och bli systemutvecklare är det bästa jag någonsin gjort för mig själv.

2022 i backspegeln

För min egen del har det varit både upp och ner, där det riktiga lågvattenmärket var att bli uppsagd i mars 2022, tillsammans med 30-40% av resten av min dåvarande kollegor. Men inget ont som inte för något gott med sig, för istället fick jag ju chansen att med omsorg söka mig till en annan arbetsgivare och nu jobbar jag för en av de häftigaste verksamheter jag stött på. Nu förstår jag inte varför jag inte sökte mig vidare tidigare? Det är ju så här en arbetsplats ska vara!
Det känns kanon att bidra med verklig nytta och att det jag gör faktiskt gör verklig skillnad för hela vårt land, känns otroligt bra. Jag tror faktiskt inte jag känt en sådan stolthet för en organisation, någonsin. Jag känner mig ödmjuk och privilegierad som blev anställd av Sjöfartsverket och jag är tacksam att de valde just mig. Trots att det var en lång process med säkerhetsprövningar i flera steg så är jag glad att valde att gå igenom hela processen, för det här är det bästa och roligaste jobb jag haft.
På den positiva sidan var att jag hade 3 månaders uppsägningstid och gick dessutom 2 månader på a-kassa och därför kunde jag både samla energi och även sålla hårt bland jobberbjudandena. Jag kan inte minnas att jag, i vuxen ålder, haft en hel sommar ”ledig” förrän 2022. Även när jag pluggade så sommarjobbade jag som kock på krogar och restauranger för att dryga ut studiemedlen. Men jag är dålig på att vara ledig och jag blir lätt rastlös om jag inte känner att jag gör något som har verklig mening, så jag kröp nästan på väggarna och räknade ner dagarna tills jag skulle få börja jobba igen.
Så kände jag inte förr, när jag t ex jobbade på olika ställen som telefonist, administratör, receptionist eller allmän kontorsslav på 1990-talet och början av 2000-talet. Tvärtom räknade jag minuterna tills jag kunde stänga av datorn och gå hem och jag trodde helt ärligt inte att man kunde ha ett jobb som känns både kul och meningsfullt.
Än idag känns det lite overkligt att jag får betalt för att göra det jag gör, nästan så jag vill nypa mig i armen för att se om jag drömmer?
Därför blir jag väldigt ledsen när jag hör människor i min omgivning som inte hittat det de vill ägna resten av livet åt och som vantrivs på sina jobb. Ett jobb verkar vara ett nödvändigt ont för många, för att klara livhanken, och det känner jag igen mig i. Men det behöver inte vara så.
Jag omskolade mig som medelålders och bytte bana, och kan jag klara det så kan du med, om du nu har sådana funderingar.
Till min glädje så ser jag att vänner och grannar också gör samma sak just nu. En väninna skolar om sig, vid 45, till florist och lämnar hela juridikbranschen bakom sig. En granne, 58, som jobbat som tolk i bl a EU-parlamentet skolar nu om sig till kock. En annan vän har jobbat i bank-branschen i 35 år och har sedan några år tillbaka valt att satsa på eget stuteri och även lantbruk. En f d kollega gick från ekonomichef till att driva en självförsörjande gård med en liten verksamhet där han och frun levererar färska ägg och grönsaker till hela kommunen.
Så om man inte trivs, varför inte satsa på sig själv och sin framtid? Det spelar ingen roll om man är medelålders eller närapå pensionär, för utbildning (oavsett form eller ämne) är aldrig någonsin bortkastat.

Något annat positivt i år är att jag fortsatt på inslagen bana och försöker göra vardagen liiiite bättre och mysigare. Det handlar inte om stora saker utan om små förändringar och små saker som jag unnar mig, som tex:

• Tända några levande ljus på kvällarna för mysfaktorn och meditera i 10-20 minuter.
• Beställa hem sushi och sträcktitta på en mysig serie eller en film, en dag i veckan.
• Köpa en liten bukett med tulpaner någon gång i veckan. Jag älskar tulpaner! Och finns det inga tulpaner så köper jag rosor eller solrosor. Att ha färska blommor i en vas som möter mig på köksbordet, gör mig glad. Stora delar av året behöver jag inte ens köpa blommor, eftersom de finns i överflöd på min kolonilott.
• Laga goda matlådor varje helg, så jag vet att lunchen är kirrad för hela arbetsveckan. Jag älskar att laga mat och tycker det är meditativt och avkopplande. Samtidigt som jag sitter vid köks-ön och hackar och preppar alla ingredienser så brukar jag kolla på mina favorit-youtubers och se vad de ställt till med i veckan.
• Handla all mat online så jag slipper frakta hem allt i min shopping-väska.
• Sitta vid en brasa (riktig eller digital) och bläddra i receptböcker. Jag samlar på dem och tycker det är så mysigt att sitta och bläddra i dem och planera måltider, samtidigt som jag beställer ingredienserna online. Ett glas vin till det och jag har en ljuvlig stund av egen-tid.
• Göra listor och planera ger mig trygghet och en tydlig bild av vad jag ska göra den närmaste tiden och då slipper jag fenomenet att alla måsten samlas till en hög som blir mig övermäktig. Förr sköt jag saker och ting till morgondagen och fick sådana ”högar”. Idag försöker jag bocka av så mycket som möjligt direkt och det jag måste vänta med, planerar jag in i min ”Att göra”-lista.
• Skapandet är ett sätt för mig att visualisera hur jag mår eller hur jag vill må, eller saker jag upplevt eller vill uppleva. Att måla, teckna, fotografera, skulptera, sy, virka eller skapa stilleben är sätt för mig att komma till ro med tankar som snurrar och de snurrar ständigt.

Ja, det är några exempel på vad jag gör för mig själv, och jag vet att det jag mår bra av, inte passar för alla eller ens är möjligt för alla att genomföra. Men kanske kan alla hitta den där lilla må-bra-stunden/vecka med något inslag som gör livet lite roligare? Jag vill gärna tro det.

Jag tackar för att du läser min blogg och jag önskar att du hittar de där stunderna av frid och lycka, som vi alla behöver. Och du, 2023 ska vi försöka göra det bästa av, eller hur?